Vurpan
Det är härligt att ha Sixten här. Vi leker hela dagarna, men nu tar vi en vilopaus mitt på dagen. Det är tröttsamt att leka så mycket som vi gör.
Igår var vi i skogen en lång stund, för husse, matte och Sixtens matte Mia skulle plocka svamp. Och senare på dagen, när vi haft vår lunchvila, fick vi öva på apportering. Varken Sixten eller jag tycker att det är jättekul att behöva lämna ifrån oss det vi har hämtat. Men det måste vi göra.
Vi är lika på andra sätt också. Vi tycker till exempel väldigt mycket om godis och sitter så fint vi bara kan, om vi märker att någon har godis på sig.
Idag har vi varit vid en sjö där husse kastade en fågel i vattnet som vi skulle hämta. Först Sixten och då fick jag vänta och titta på. Det var inte alls kul. Jag är inte van vid att någon annan ska göra det jag tycker är så roligt, så jag blev riktigt upprörd.
Sen fick jag också simma och hämta anden ett par gånger, innan det var dags för Sixten igen. Då gick matte iväg med mig, bakom ett hus. Men jag ville ju tillbaka till fågeln och vattnet, så jag kastade mig iväg. Det var inte bra! Jag råkade i min iver dra omkull matte så hon gjorde en vurpa. Hon blev inte glad! Hon blev väldigt, väldigt arg på mig då och jag skämdes, i alla fall en liten stund. Sen var det slutbadat för mig.
I morgon åker vi alla till Sälen, där vi kommer att träffa en massa släktingar, vår kennelmamma och flera av våra syskon på något som heter Tollarspecialen. Sixten och jag samåker i min bur, som husse har gjort lite större så att vi får plats båda två.
