När ingen ser...

Idag har vi studerat fåglar en stund. Mest för att Bonus tycker det är kul. 
 
Sen åkte vi och tränade, sök och linjetag och så förstås - det svåraste av allt: att vänta på sin tur. Då har vi lite svårt, både Bonus och jag, att vara helt tysta. Men det gick hyfsat. 
Så har vi fått hem en ny hund idag och Bonus har blivit kär. Husse och matte hade med sig den när de kom från affären och både Bonus och jag tyckte att den var jättespännande!
 
 
Det är bara väldigt svårt att bestämma om det är en kille eller tjej. Jag försökte verkligen, men det är helt omöjligt att avgöra.
 
Bonus bryr sig inte. Han blev kär på direkten och nu vill han bara ligga och kramas med den där utbölingen och det får mig att känna mig utanför.  
 
Det tycker jag inte alls om, så jag har försökt ta den andra hunden från Bonus, men då blir han jättesur Och vägrar släppa hunden. 
 
 Nu i kväll hände det något konstigt. Plötsligt blev allt alldeles svart. Både ute och inne. Matte hade precis stökat till det ordentligt och flyttat ut en massa möbler i hallen, så det var inte helt enkelt att ta sig fram utan att se något alls. Men så tände de ljus och då kunde vi ta oss till vardagsrummet, där det finns massor av ljus och ljusstakar. Då upptäckte matte att Bonus inte var med oss. Och inte kom han, fast hon ropade på honom, så hon gick och letade efter honom. Jag hörde mycket väl när hon hittade honom: Men vad GÖR du, sa hon med den där lite strängare rösten som hon har när hon inte är helt nöjd. 
 
Så typiskt Bonus att göra så när ingen ser! Först tänkte jag att han nog inte var kär längre och hade dödat hunden, men så bra var det inte. Det var en gammal leksak som fick sätta livet till. I husses och mattes nybäddade säng. 
Nu har han somnat, med hunden tätt intill sig. Och jag får ligga för mig själv och vänta på att kärleken tar slut. 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Om

Min profilbild




RSS 2.0