Husbygge

Ibland är husse och matte fruktansvärt tråkiga. Då håller de bara på med saker som dom tycker är kul, och Bonus och jag måste roa oss själva, fast vi snällt frågar om inte någon av dem kan komma och leka med oss.

Den här gången hade det hela börjat med att husse grävde en fyrkant i marken. Då hjälpte vi till att gräva, Bonus och jag. Sen kom matte, som varit hemma i stan och jobbat, och då fyllde de fyrkanten med grus. Sen bar husse upp ett stort, stort paket och där låg det en mängd olika saker.
 

Jag erbjöd mig genast att hjälpa till, för här insåg jag direkt att det skulle bli problem. Med så många saker som tydligen skulle sättas ihop till något som skulle vara i fyrkantet, behövdes absolut hjälp av någon som är bra på att bära saker. Men husse sa att det inte fanns någon uppgift till mig... Där tror jag att han hade fel. Speciellt efter att ha studerat husse och matte, som i FEM timmar höll på med allt det där.

Till slut blev de i alla fall nästan klara med det hela och då insåg jag att det var ett nytt hus som de byggt. Ett sånt där hus som man kan gå in och äta i. Om man blir insläppt, förstås...

Äntligen fick vi lite uppmärksamhet! Till vår stora glädje blev det en tur i skogen, där husse och matte gjorde som de brukar göra i skogen på sommaren; de går och stirrar ner i marken hela tiden. Då har jag lärt mig att de letar efter svamp, för jag har varit med på många svampturer med husse och matte. Jag har till och med hjälpt dem att hitta svampar. Fast det har mer varit tur än skicklighet, men det låtsas jag förstås inte om. Nu fanns det bara pytte, pyttesmå svampar, så det blev inget plockat. Men det var härligt att få flänga runt i skogen. Både husse och matte gömde sig ibland för Bonus och mig, men jag hittade dem direkt.
När vi kom hem och Bonus hade placerat sig i soffan med ett tuggben, hittade husse en tand bredvid Bonus.
När matte tittade honom i munnen, såg hon att han nästan inte har några tänder kvar. Men många nya på gång. Det är nog därför som han så gärna ligger och gnager på ben och pinnar. Fast pinnar får han inte tugga på för matte. Hon är lite bestämd med vissa saker, vår matte.
En annan sak som hon är ganska bestämd med, är att vi ska se vårdade ut. Ja, så säger hon. Jag går ganska säker, men Bonus... Alltså han ser allt annat än vårdad ut. Kolla in hans öron:

Har man en matte som vi har, klarar man sig inte undan med det där. Så får man bara inte se ut, sa matte och tog fram fodralet där hon har saxarna och trimkniven. Jag är ju van vid att hon håller på och fixar med min päls ibland. Bonus har inte vant sig vid det än, så jag kunde road bevittna en mindre brottningsmatch mellan matte och Bonus. Matte vann förstås och Bonus var sur när hon var klar. Men ett öra blev i alla fall friserat och efter en godisbit var han på bra humör igen.

Om ett par dagar ska matte och han träffa en tant som ska lära dem hur matte ska visa upp Bonus från hans bästa sida när vi är på Tollarspecialen. Då ska han vara med på utställningen. Det ska inte jag, men husse säger att han och jag också kan vara med på den där träningen. Så då får det väl bli så.
 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Om

Min profilbild

Pajas




RSS 2.0