Kärt besök
Zera kom hit igen!! I lördags berättade matte att Zera skulle komma på en snabbvisit. Den här gången bara med sin matte. De har varit och tränat här i Sverige och var nu på väg tillbaka till Norgelandet. Åh, så spänd jag var! Kunde inte låta bli att kika efter henne flera gånger den förmiddagen. Det gjorde Bonus också, fast utan att veta vad vi tittade efter. Han gör så. Härmar mig utan att veta varför.
Så kom hon då äntligen! Nu har vi träffats så mycket att vi känner väl igen varandra. Det är bara Bonus som hon inte riktigt känner än och det fick han minsann veta. Men så är det ju också ganska klumpigt att kasta sig över henne i tron att hon vill leka som han och jag gör. Hon må vara vår syster, men det där beteendet fick han snabbt ändra på. Bonus blev sur och gick och la sig i köket. Han har flera, ganska märkliga sovplatser.
Tyvärr stannade Zera bara en natt den här gången, så jag var angelägen om att vi skulle få så mycket tid som möjligt tillsammans. Därför satt jag tidigt på morgonen och väntade på att hon skulle vakna och komma ut och leka med mig.
Innan de åkte hem till Bizzi och deras husse, tog våra mattar lite bilder på oss till familjealbumet. Mitt familjealbum är ganska omfångsrikt numera och matte verkar inte tröttna på att ta bilder av mig.
Samma dag som Zera åkte hem till sig, åkte vår husse hem till stan. Fast på kvällen. Då är det jag som får vakta matte och Bonus. Mina öron är på helspänn och nosen går på högvarv. Så sitter jag där och spanar ut över skogen, där de vilda djuren bor. Älgar, rådjur, vildsvin, grävling och räv.
Hör jag eller känner doften av något skäller jag som besatt för att varna. Ibland gör jag det utan anledning också, eftersom det är så kul när Bonus blir rädd och springer iväg till matte. Han är en liten fegis. Matte blir ganska sur när jag sätter igång att skälla på det där viset, men det är det värt ibland.
Igår kom det ännu ett kärt besök - min kompis Ludvig och hans husse och matte. Han lekte ganska mycket med Bonus och mig, men lekte ännu hellre med Lego. Det kan jag inte förstå. Men vi åkte och badade också. Det var kul. Bonus dök från bryggan och åt upp Ludvigs sallad, medan jag fick sitta med matte och vänta på min tur. Vi fick inte bada samtidigt med Ludvig för matte. Men Bonus och Ludvig kom bra överens även i vattnet.
Idag har de också åkt hem och just som jag började längta alldeles förskräckligt efter min husse, kom han tillbaka till torpet. Gissa om jag blev glad?!
