Något har gått snett
Alltså, det är inte jag som tycker det – jag tycker att allt har gått i helt rätt riktning. Det var matte som sa så i går kväll när hon och husse skulle gå och lägga sig. Så här är det: Bonus och jag har varsin ”balja” att ligga i. Den ena lite större än den andra och i båda ligger ett duntäcke, så det är mjukt och skönt att ligga där. Det är bara det att vi inte vill överge husse och matte. Flocken ska hålla ihop!
För att inte matte ska tycka att baljorna är inköpta i onödan, la Bonus sin hundkompis i den mindre baljan i går kväll och det var då som matte sa det där med att det gått snett.
Jag tycker det var snällt gjort av honom. Dels med tanke på matte och att hon inte ska tycka att baljorna står där i onödan, dels för att det inte ska bli mer trångt än nödvändigt i den stora sängen. Där vi ligger.
Faktum är att Bonus för det mesta är en väldigt omtänksam kille. Här om dagen, när jag tog en tupplur på golvet, hämtade han dynan som matte köpte på Stockholms hudmässa och la den över mig. För att jag inte skulle frysa. Eller var det kanske för att han hade tråkigt och ville ha min uppmärksamhet? I alla fall lyckades han med det, eftersom jag vaknade och undrade vad som stod på.
Nu har det i alla fall varit nyårsafton och allt avlöpte väl. Bonus sov sig igenom alla smällare och raketer och det var väl lika bra det. Varje dag när husse och matte varit lediga har vi varit ute i skogen och tränat apportering. Det var efterlängtat! Både Bonus och jag var överlyckliga och jag var lite busig när jag skulle leverera apporterna till husse. Men det var bara för att det var så kul att få jobba. Det har jag saknat. Bara att få springa lös i skogen och skutta över stock och sten var en härlig känsla, efter alla koppelpromenader på grund av mörkret på eftermiddagarna.
På fredag ska vi göra något annat som jag tror kommer att bli jättekul! Vi ska till agrosofenland och vara med på poängjakt, tillsammans med tjocka släkten. Då får man olika poäng, beroende på vilken svårighetsgrad som husse väljer i de olika apporteringsmomenten. Jag ska fundera lite på hur duktig jag ska vara då. Det är ju väldigt kul att vara busig, fast jag vet att husse inte blir så glad på mig då, eftersom han vet att jag kan vara jätteduktig. Komma direkt in med apporten och lämna i handen och så... Vi får se hur det blir!
Faktum är att Bonus för det mesta är en väldigt omtänksam kille. Här om dagen, när jag tog en tupplur på golvet, hämtade han dynan som matte köpte på Stockholms hudmässa och la den över mig. För att jag inte skulle frysa. Eller var det kanske för att han hade tråkigt och ville ha min uppmärksamhet? I alla fall lyckades han med det, eftersom jag vaknade och undrade vad som stod på.
Nu har det i alla fall varit nyårsafton och allt avlöpte väl. Bonus sov sig igenom alla smällare och raketer och det var väl lika bra det. Varje dag när husse och matte varit lediga har vi varit ute i skogen och tränat apportering. Det var efterlängtat! Både Bonus och jag var överlyckliga och jag var lite busig när jag skulle leverera apporterna till husse. Men det var bara för att det var så kul att få jobba. Det har jag saknat. Bara att få springa lös i skogen och skutta över stock och sten var en härlig känsla, efter alla koppelpromenader på grund av mörkret på eftermiddagarna.
På fredag ska vi göra något annat som jag tror kommer att bli jättekul! Vi ska till agrosofenland och vara med på poängjakt, tillsammans med tjocka släkten. Då får man olika poäng, beroende på vilken svårighetsgrad som husse väljer i de olika apporteringsmomenten. Jag ska fundera lite på hur duktig jag ska vara då. Det är ju väldigt kul att vara busig, fast jag vet att husse inte blir så glad på mig då, eftersom han vet att jag kan vara jätteduktig. Komma direkt in med apporten och lämna i handen och så... Vi får se hur det blir!
