Hemma igen

Nu är julen slut och vi har kommit hem igen. Men så roligt vi har haft!! Två hela dygn tillsammans med vår syster yster och tant Bizzi, har gjort oss alldeles utmattade. Speciellt trött är Bonus, som för första gången bott på hotell, firat sin allra första jul, varit på sitt allra första besök i Norgelandet och bott tillsammans med tjejer för första gången sedan han blev tonåring.

Han gick verkligen i samma fälla som jag gjorde när jag var yngre och träffade tjejer. Ju mer man flirtade, desto mer utskälld blev man. Och jag kan lova att Bonus har blivit utskälld! Han tyckte ju att både Zera och Bizzi var supersnygga, men de var inte ett dugg imponerade av honom. De drog sig undan så gott det gick. Fast jag måste säga att jag är imponerad av hans envishet. Han gav verkligen aldrig upp!

Vid ett tillfälle försökte matte få Bonus att låna en av tjejernas burar, för att han skulle lugna ner sig lite och koppla av, men han var inte särskilt intresserad av det. Då försökte matte krypa in i buren hos honom. Det såg väldigt märkligt ut. Det tyckte både Bizzi och jag, som stod bredvid och tittade på. Hon borde ju ha förstått att hon inte fick plats i den lilla buren, kan man tycka.

På julaftonen var vi iväg på en härlig promenad i snön. Det kändes väldigt bra att få springa av sig ordentligt och nu hade både Zera och Bizzi blivit lite mer bekväma med Bonus. Mig har de inte en enda gång skällt på, för jag vet ju vid det här laget hur man ska uppföra sig.

När hussarna och mattarna skulle äta sin julmiddag hos Zeras bestemor och bestefar, fick vi hundar stanna hemma. Det är nog bäst så, sa matte och tänkte nog på att vi kan bli lite "yviga" när andan faller på. Då kan det lätt gå sönder saker och det ville vi ju inte skulle hända. Innan de gick fick vi lite extra gott godis, alla fyra.
 
När de kom hem igen, var vi mer än glada och då var det även dags för oss hundar att öppna julklappar. Jag fick en boll och av husse och matte en manick som spottar ut godisbitar, om jag sätter tassen eller nosen på en slags pedal. Den sa matte att vi testar när vi kommit hem, för den krävde massa batterier för att fungera. Bonus fick en orange apa som piper, ett ben som prasslar och jag fick en boll. Bonus snodde min boll direkt och då tog jag hans orange pip-apa. Men då skulle han ha den också. Typiskt småbarn…
 
 
Bizzi var bäst på att öppna paket och verkade tycka om allas julklappar, för hon hämtade nästan alla och la i sin säng och så låg hon där och vaktade på alla saker. Vi andra fick titta på, för ingen av oss tordes gå fram och ta ifrån henne sakerna.
 
Gammal är äldst, det förstod även Bonus. Fast hon fick en utskällning av honom. Det vågade han i alla fall. Några paket fick vara oöppnade i väntan på att vi kommit hem igen, men vi kände att de innehöll godis och ville helst öppna dem på plats. När det var dags att gå och lägga sig, hade Bonus redan checkat ut och sov som en stock när jag kom till sovrummet. Julafton var en krävande dag för oss alla, men mest för honom.
 
Innan det var dags för oss att åka hem till Sverigelandet igen, var vi ute och lekte i snön. Matte kastade frisbee och boll till oss och alla var med och lekte. Jag vann nästan hela tiden när det gällde att fånga frisbeen!
 

När vi kom hem igen igår, tog husse fram min godisautomat och stoppade i batterier i den. Sen fick jag prova den. Det tog inte lång stund för mig att koppla samman trampet på pedalen och att det ramlade ut godis på en bricka. Först fick Bonus inte vara med, men sen släppte matte honom så att han också fick försöka. Det var bra gjort av matte, för Bonus var smart. Han la sig på pedalen så att det bara rasslade ut godisbitar, som jag kunde stå och mumsa i mig, medan Bonus skötte pedalen. Den där julklappen kommer vi ha mycket kul med!


Om

Min profilbild

Pajas




RSS 2.0