tollarenpajas.blogg.se

Även om det kunde ha varit jag som sagt det, är det inte så. Fast jag måste medge att jag instämmer. Så här var det: Vi var hos veterinären i förrgår. Det var dags för Bonus att få rabiesvaccin och pass så att vi kan åka utomlands, om vi vill.  Han var inte särskilt road, kan jag säga, men jag tycker det är rätt kul hos veterinären. De är trevliga och så bjuder de på godis. Bonus är för liten för att fatta det, så han satt och tryckte vid dörren och ville bara gå därifrån. 

Idag har både Bonus och jag varit på apporteringskurs, fast inte samtidigt. Och någon apportering blev det inte heller den här gången. Däremot var det jättemycket passivitetsträning och följsamhet. Det är sååå trist.

I min grupp var det, precis som i Bonus grupp, bara hundar från Agrosofens kennel. Bland andra min kullsyster Happie. Hon och jag brukar träffas lite då och då på olika övningar. Vi passade på att äta lite godis tillsammans när det var en paus. 

När vi var klara för dagen var husse mycket nöjd med mig och tyckte att jag hade varit jätteduktig i alla övningar. Utom en. Det där med att vänta är inte min grej. Nu hoppas jag att husse gör nya köttbullar till mig, så att jag får massor med köttbullar nästa gång också! För om jag får tillräckligt många köttbullar, så kanske, kanske jag kan bli lite bättre på att vänta också.
När vi kom hem hann Bonus knappt innanför dörren innan han somnade. Och jag måste erkänna att jag också kommer att somna ovaggad om bara en liten, liten stund.