Zzzzz...
Oj, oj, oj, så trött jag är!
Nu ska jag berätta vad jag har varit med om. Husse och jag åkte ju iväg i fredags, bara han och jag. Jag hade ingen aning om vart vi skulle. Visste bara att husse sagt att jag skulle börja i skolan. Nu kan jag berätta att vi åkte länge innan vi kom fram
och när husse äntligen stannade bilen, efter nästan fyra timmar, var vi på ett ställe som jag kände igen. Hundcampus i Hällefors.
När jag var ett år, tillbringade vi en vecka där och då fick jag prova på allt roligt som man kan syssla med. Den gången var det matte och jag som testade, men nu är det husse och jag som ska gå där. Inte en vecka, utan ett helt år. Det är meningen att
jag ska blir en specialsökhund. Det låter väl bra?!
Fast det var tre år sedan jag var där senast, hittade jag direkt till "labbet" och ville genast in där. Det är där man ska gå upp på en ramp och sen lukta sig till var det finns en doft av the. När man hittar rätt, får man en godis. Gissa om jag
gillar den lektionen?!
I min klass, som heter Team 195, är vi tolv hundar med hussar och mattar. Två rottisar, en dobberman, två aussier, en labbe, två holländska herdehundar, en airdaleterrier, en som inte var med den här gången och – inte minst – världens sötaste lilla cockertjej.
Jag blev kär direkt! Hon är bara fem månader så jag var noga med att inte vara burdus, men hade väldigt svårt att låta bli att flirta med henne. Visst är hon söt?!
Den första kvällen, när vi kommit fram, satte lektionen igång nästan med detsamma. Allra först fick vi en genomgång av vad dagarna den här helgen skulle innehålla och sen fick vi gå till labbet och öva. Jag hade väldigt svårt att hålla mig lugn och var
ivrig att få "labba" mer. Vänta medan de andra också labbade, hade jag absolut ingen lust med. Husse blev lite härsken på mig och sa åt mig att hålla mig lugn, men det struntade jag i. Det här var ju så himla kul!! Då gick vi ut en stund istället
och då blev jag lite lugnare.
Den första natten var jag lite orolig och gnällig. Kände mig inte hemma och saknade både matte och Bonus. Dessutom var jag bergsäker på att Bonus tagit min plats i soffan och kanske också hade snott min gosehund, som inte fått följa med till Hundcampus…
Det måste jag påminna husse om nästa gång vi ska till Hundcampus – att min gosehund ska följa med. Det blir mycket lättare för mig att koppla av om jag får kramas med den.
Nästa dag inledde vi med teori. Det är supertrist. Jag fick bara ligga under bordet där husse satt och inget kul hände. Då var det lika bra att slumra till lite, eftersom jag inte hade fått så mycket sömn den natten.
Egentligen tror jag att husse också hade velat lägga sig under bordet, för han var ju också vaken på natten. Det blev flera stunder i teorisalen den dagen, men vi hann med att både labba och åka ut i skogen för att spåra där.
På kvällen, när skolan var slut för dagen, fick jag lägga mig i bilen medan husse och de andra hussarna och mattarna gick iväg och åt middag. Det var faktiskt väldigt skönt att få ligga i bilen, i min bur som jag känner mig trygg och bekväm med. Den natten
sov jag som en stock när husse och jag gått och lagt oss i vårt rum.
Dagen därpå var jättekul, men också jättejobbig. Jag var trött i mössan efter de första passen i labbet och det blev inte direkt bättre mot slutet av dagen. Vår magister Lennart bestämde att vi inte skulle göra mer i labbet, eftersom alla hundar var jättetrötta.
Därför gick vi upp till lektionssalen, där husse fick läxa till nästa gång. Nu ska han till exempel bygga en sökbana åt oss och så ska vi göra kontaktövningar. Husse ska lägga upp planer för fysisk träning och för miljöträning. Vi ska träna spår och
jag ska jobba med min koncentration.
Om tre veckor ska vi tillbaka igen och då ska vi visa att vi har tränat på våra hemläxor och att vi har blivit jätteduktiga. Så nu får husse lägga på ett kol! Jag har alltid full fart framåt.
Och du som undrar hur det går till när jag bloggar, kan få se det nu. Det är ett teamwork mellan matte och mig, där jag berättar och hon skriver. Funkar utmärkt!
