Matte är min. Bara min!
Sen åkte vi bil igen och när vi stannade, var det bara husse och matte som fick gå ut. Dom tittade på ett hus, tror jag. Och dom var inte ensamma…
När vi åkte hem hände i alla fall något kul, för på vägen hem hämtade vi min lilla kompis Ludvig, som följde med hem till oss. Hans husse och matte skulle bort och då fick Ludvig vara med oss istället. Vilken tur han hade!!
När vi kom hem plockade Ludvig upp en prasslande påse ur sin ryggsäck. Den innehöll något som han åt på. Flera gånger. Jag försökte få smaka på det där goda som han hade i sin påse, men Ludvig är lite svårflirtad. Hur jag än försökte, så fick jag inte smaka hans godis.
Som tur var kom Ludvigs husse och matte och hämtade honom sen. Då var jag jättetrött och hade velat gå och lägga mig för länge sedan.
Idag vaknade jag i vanlig tid. Alltså klockan 6. Då brukar vi gå upp. Idag var det husse som gick ut med mig. Matte bara låtsades sova. Det vet jag, för det hörde jag när hon andades. Det var nog bara för att lura husse att gå ut som hon låtsades att hon sov. När han och jag kommit in igen och jag fått mat, var jag nöjd och belåten, så då gick jag och la mig och sov igen.
När husse och matte var klara med frukosten, satte de sig i soffan och började diskutera dagens träning. Det var hoppfullt, men ganska onödig enligt mig. Det är väl bättre att träna än att prata om den, tyckte jag och la mig i mattes knä för att demonstrera vad jag tyckte om stt de bara satt där och pratade istället för att vi gjorde något.
Till slut kom de fram till att vi skulle träna koncentration och vänd förväntan. Det var i alla fall vad matte kallade det. Frågar du mig, säger jag lurendrejeri!
Så här gick det till: Vi kom ut i skogen. Husse och jag lajade på vårt håll medan matte plötsligt försvann. Sen dök hon upp igen och då fick jag sätta mig fint bredvid husse.
Sen kastade matte en dummy. Då fick jag inte hämta den, utan husse vände helt om och så gick vi ifrån dummyn som låg och väntade på mig. När vi gått ett tag satte husse mig och så sa han ”sök”. Det var inte särskilt svårt att hitta de där fyra apporterna som låg i skogen! Och husse blev ju så glad när jag kom och lämnade dem till honom. När jag hittat alla fyra, gick vi tillbaka till den där platsen där vi var när matte kastade dummyn. Då sa husse åt mig att hämta den också och vet du vad? Jag VISSTE var den låg. Det kom jag ihåg!! Jag tror att husse var gladare än jag när jag kom med dummyn! Vi gjorde flera övningar där jag fick träna på att fokusera och långa markeringar
Efter det gick vi runt lite i skogen och jag fick gå fot med husse en bit, bara för att visa att jag kan. Sen åkte vi hem igen. Jag kan säga att jag faktiskt är ganska nöjd med dagen och att det känns väldigt bra att bara ligga och koppla av så här på söndags-kvällen.
