En egen bil
En dag kom matte hem med en bil till mig. I alla fall trodde jag att den var köpt åt mig och jag gjorde en grundlig undersökning av den, medan jag försökte klura ut hur jag skulle bära mig åt för att få fart på den.
När jag inte riktigt klarade av att räkna ut hur bilen skulle kunna åka iväg, gick jag ut och brottades en stund med Bonus
Vi har lekt mycket den här veckan och det känns kul att kunna göra det. Bonus vill egentligen leka hela tiden, så jag behöver aldrig leta efter en lekkompis.
Ibland leker matte med oss och det är ännu roligare. Helst leker vi med frisbeen, men bollen är också kul.
Bonus blir så ivrig att han hoppar jämfota medan han väntar på att bollen kastas eller sparkas iväg. Det ser märkligt, men kul ut!
Vi har hunnit med att träna markeringar och stadga också, för vi kan ju inte bara leka. Men den här helgen har husse och matte inte riktigt haft tid att träna så mycket med oss. De har
nästan flyttat in i vårt gästhus, för där ska de montera in en trappa till loftet. Husse har bankat och sågat och matte har målat.
Efter att matte var och fixade sitt hår senast, har hon nästan exakt samma färg som Bonus. Nu, när hon målat i två dagar, kan hon, precis som vi, ha färgbeteckningen röd och vit i sitt registreringsbevis. Hon skvätte vit färg så det hamnade i håret på henne.
Idag kom stunden då jag förstod att bilen inte var till mig. Den var till Theo, som kom hit idag.
Det gjorde inget alls, för han är ju min lilla kompis och vi kan leka med den tillsammans. Jag kanske kan putta på bakifrån så att Theo får upp lite fart på sin bil...
Nu kopplar jag av en stund i husses knä innan det är dags för kvällens sista utevistelse.
