Barnvakten

(null)

Den här veckan har jag verkligen haft fullt upp och ont om tid med bloggen. Det har liksom kört ihop sig Den började med att Birks husse och matte kom och hämtade honom. Det var nästan lite sorgligt och jag stod länge och tittade efter honom när de åkt. 
(null)

Det var kul att ha Birk här, även om det var lite snärjigt att hålla reda på både honom och Bonus. Men det var lite coolt också att få vara Birks idol, för det var jag. Han såg verkligen upp till mig. Det gör ju inte alltid Bonus, som dessutom var lite svartsjuk på Birk, som tyckte väldigt mycket om matte. 
Apropå Bonus, så gjorde han exakt samma sak som Birk - smet in i kohagen och fick en stjärnsmäll på väg ut. Oj, vad han skrek. Kom rusande in med bakbenen mellan frambenen, upp för trappan och in i badrummet på övervåningen. 
(null)

Där låg han och var så ledsen att det var nästan så att inte ens matte kunde trösta honom. Men hon satt hos honom på golvet och till slut slutade han darra. Själv tyckte jag mest att det var orutinerat av honom att gå in i eltråden. 
Tre dagar efter att Birk åkt hem kom nästa kille att passa: min kompis Ludvig. Han och jag har känt varandra sen vi båda var valpar. Nu börjar han snart i skolan och jag... gör inte det. Men vi gillar varandra, Ludvig och jag.
(null)

Det har ju varit så otroligt varmt och det blir jobbigt för oss hundar. Matte säger att Bonus är smartare än jag, för att han tar det lugnt och håller sig i skuggan. Men jag tycker att det liknar lathet. Själv kämpar jag på och gör allt för att hålla igång, även om det är varmt. Men när husse eller matte säger till på skarpen att jag ska vila i skuggan, gör jag ju det. Och då är det skönt. 
(null)

Eftersom det varit så varmt och vi lekt med Ludvig som kastat boll och frisbee åt oss, byggde husse en provisorisk pool åt oss. Bonus hoppade i direkt och la sig på mage, men jag tog det lite lugnare. Man kan ju inte bete sig hur som helst. 
(null)

Ludvig följde Bonus exempel och la sig på mage han också, men han tyckte det var kallt. Stackar’n - han har ju ingen päls!
(null)

Vi har spelat spel också. Matte och Bonus var på ett lag och Ludvig och jag på det andra. Vi vann! Hela tiden. Jag tror att det var för att Bonus var trött och inte hängde med i vad som skulle göras. Fast Ludvig var nästan lika trött han. 
(null)

När vi var klara med att vinna spelet, fick jag låna Ludvigs poliskeps. Då blev jag nästan en polishund!
(null)

Innan Ludvigs husse och matte kom och hämtade honom, sa han till matte att om han fick ta med sig  en hund hem, skulle han välja mig! Det tycker jag är ett bra betyg. Fast jag vill ju helst inte lämna min husse. 
(null)

När Ludvig åkt, for vi iväg till havet, husse, matte, Bonus och jag. Det var härligt att få doppa sig i det riktiga vattnet, istället för i dammarna här hemma, eller husses pool!
(null)



Plötsligt var vi tre

Förra helgen var ju Birk här och hälsade på och det vi inte visste då, var att han skulle stanna kvar. Inte för alltid, men hans husse och matte har åkt bort utan honom, så då fick han stanna här.

 
Bonus och Birk kommer ganska bra överens. För det mesta. Till en början var Bonus ganska svartsjuk och tyckte att Birk tog över vår matte, så han protesterade. Till exempel snodde han Birks egen filt, knölade ihop den och såg till att Birk inte fick tillfälle att ligga på den. Ganska taskigt, tycker jag. Birk är ju bara en liten kille.

Men det har snabbt gått bättre och bättre för varje dag. Ibland vill Bonus bestämma över Birk, men i nästa ögonblick är de bästa vänner och leker för fullt. Rätt skönt, för då får jag vara ifred. De till och med nästan delar säng ibland, fast det är nog under viss protest från Bonus. Det går bra om Birk bara ligger med halva kroppen i sängen och bara leker med de leksaker som Bonus har godkänt att han får ha.

Vi har verkligen bestämt oss för att lära Birk allt vi kan. Jag har t ex lärt honom att öppna dörrar, så att han kan gå ut när han vill. Det är kanske inte exakt vad husse och matte tycker är bra kunskaper, men Birk är läraktig! Jag har också lärt honom att gå ut och in genom hundluckan till finkan. Det är rätt så bra att kunna, för då kan man lämna finkan när man vill, om man inte vill vara där.

Bonus har också lärt Birk ett och annat. Till exempel att dyka ner i alla diken som finns. Det gillar inte matte, men vi tycker att det är rätt kul. Han har lärt Birk vägen till dammen, så att han kan gå och ta sig ett dopp när han är sugen på det. Oftast går de tillsammans dit. Matte har lärt sig att om Bonus och Birk är borta, är de och badar, så då får hon gå till dammen och hämta dem. Ibland har hon skickat mig för att hämta dem, men det slutar oftast med att jag också badar, så det har hon slutat med.

En dag tog matte fram en jättestor fågel och visade den för Bonus. Fågeln var nästan lika stor som Bonus själv och han verkade undra vad det var för något. Sen tittade han på matte med frågande blick och undrade säkert om hon menade allvar med att han skulle bära den.

 
Birk har även lärt sig en sak den hårda vägen. Bonus och jag har ju visat honom hur lätt det är att ta sig in i kohagen. Vi får ABSOLUT inte vara där, så därför smyger vi oss iväg när husse och matte är upptagna av annat. Birk tycker det är kul med kobajs. Det tycker inte vi! Förra gången vi var i kohagen och husse upptäckte oss, skulle vi snabbt ta oss tillbaka och då hände det! Birk fick en rejäl stöt av eltråden. Stackars Birk…! Han låg och skrek och var så rädd, så rädd så husse sprang dit och lyfte upp honom. Sen var han rädd och ledsen resten av kvällen, ända tills matte kom hem. Då kom han fram och ville ligga i hennes knä, så då fick han det. Nu vill inte Birk följa med till kohagen längre, så vi får gå själva medan han ligger och sover. Då blir han inte så ledsen om vi går.

Ibland går bara husse och jag ut. Då blir det träning. Nu håller vi på att träna in dirigering. Det går rätt så bra. Jag har fått en del träning i det när vi har kastat frisbee eller boll och jag inte hittar den. Då visar husse tydligt åt vilket håll jag ska gå och leta. Nu är det inte lek, utan lite mer allvar och dummies som jag ska hitta när vi tränar dirigeringar. Bonus är lite avundsjuk när jag får gå själv och han stanna hemma, så han står länge och tittar i fönstret efter oss.

Om ett par dagar kommer Birks husse och matte hem igen och då får vi har husse och matte för oss själva igen. Det ska bli ganska skönt att inte behöva dela dem med någon annan, även om vi gärna gör det just nu.

Det är egentligen bara en sak vi inte har lyckats lära Birk - än. Han måste ju veta när det är läge att sluta leka och istället koncentrera sig på husse. Det är när han lagar mat. Det finns inget som är viktigare än att hålla koll på det, för ibland kommer det en liten bit farandes ner på golvet. Eller rakt i munnen på mig. Eller Bonus. Men jag tror inte det ska ta så lång tid för Birk att fatta det. Jag lärde ju Bonus, så det ska väl lyckas även med Birk.
Sen är han ganska fullärd med det jag har att lära ut. Och Bonus också. Resten av det han måste kunna när han är en stor kille, får hans husse och matte ta hand om.


Nya grannar

För några dagar sedan hände det något spännande i hagen nedanför vår veranda. Vi hade fått nya grannar!
(null)

Bonus och jag gav dem en rejäl utskällning, men det verkade bara göra dem nyfikna på oss. De kom och ställde sig så nära de kunde och började stirra på oss. Där och då bestämde jag mig för att strunta i dem, eftersom de är ganska stora. 
(null)
Bonus, den lilla kaxiga plutten, fortsatte förstås skälla ut dem en stund till. Sen gick han med stela ben och en svans som stod rakt upp omkring på verandan och blåste upp sig. Men han lämnade inte verandan, utan la sig i en stol och såg cool ut. 
(null)

Vi har haft många på besök nu. Här om dagen kom ett helt lass snygga tjejer med sina hussar och mattar för att se hur vi bor. Gissa var vi fick vara då? I finkan! Hur bussigt var det?? Alla tjejerna gick och badade i dammen och vi fick inte vara med. Så himla ojuste!
(null)

Men vi drog nog vinstlotten ändå, för när tjejerna badat klart åkte de in i sina bilburar och människorna kom in för att äta. Då fick vi komma ut.
Människobarn är fina saker! Det insåg jag då, när även människobarnen som var med åt mat. Perfekt att jag kunde bidra till att städa upp efter dem!! Du anar inte hur mycket mat människobarn tappar när de äter. Jag behövde inte ens tigga. Det bara kom mat ändå. Korv!
(null)

Nu är Birk på besök hos oss. Han och Bonus har ganska kul. De har varit i dammen ett par gånger och så har vi visat honom kohagen. Med kor i. Då blev det ruggigt dålig stämning. Husse och matte var inte glada på Bonus och mig, men Birk tyckte det var en trevlig liten utflykt. 
Sen blev vi ruskigt trötta och la oss för att sova ett tag. När det är så varmt som idag, blir man trött. 
(null)
Vi får se vad vi hittar på sen. Vi har ju mycket som vi kan lära Birk, när han nu ändå är och hälsar på.


Om

Min profilbild




RSS 2.0