En ny adept
Jag har ända sedan Bonus flyttade hem till oss gjort mitt bästa för att lära honom allt jag kan. Det har gått sådär. Han är i mitt tycke lite för mesig och alldeles för lydig och lojal med matte. Därför är det så glädjande att jag fått en ny adept i Solo. Det är en tjej med skinn på nosen!
Ibland gör det ganska ont att umgås med henne och när vi brottas märker jag för varje dag hur mycket starkare hon blir.
Både husse och matte övar henne i allt möjligt. Husse övar mest på det som ska göras i tollingjakt.
Hon ska vara lyyydig, säger matte och gör olika övningar för att Solo ska lära sig att vara lyyydig. Fånigt, tycker jag. Man måste ju få göra lite som man själv vill. Fast jag har sagt till Solo att det är bra att vara lydig ibland för då får man godis. Ibland smyger jag på henne och matte när de tränar för att se om Solo får mycket godis.
Då är hon ju för mycket lydig.
Vi har varit iväg med hjulhuset igen. Den här gången med det nya och större hjulhuset. Där fick Solo och jag en jättestor säng för oss själva medan Bonus sov hos husse och matte.
En av dagarna fick vi bada och den här gången var det nästan så att Solo gick i och simmade. Hon verkar annars inte gilla vatten, så det var ju ett framsteg.
Jag ska lära henne hur kul och skönt det är att simma.
Det är verkligen kul med en adept som verkar dela min åsikt om det här med att vara lagom lydig. Än så länge gör hon stora framsteg när det gäller att öppna ytterdörren och att ta för sig från köksbänken. Hon behöver bara växa till sig lite och framförallt inte bli för lyyydig!
