tollarenpajas.blogg.se

Jag har haft en paus, men nu är jag tillbaka igen. Senast jag skrev hade vi varit på Uppsalatollarnas julavslutning och fått julklappar. Tur var väl det, för så många paket på julafton fick jag inte. Husse och matte har verkligen legat av sig! Det låg inte ett enda paket under granen. Dåligt!

Förra helgen var småkillarna här med sin mamma och pappa. Då hade vi jättekul i de stora snöhögarna som husse gjort när han plogar. 

Solo och jag har haft täcke på oss när det varit kallt, men Bonus verkar tro att han är en polarhund och inte en tollare, för han vill helst vara ute, hur kallt det än är.  

Igår var jag på djursjukhuset och lämnade blodprov igen. Börjar bli van. De vill kolla så att mina njurar mår bra, trots medicinerna jag äter. Det värsta med att lämna blodprov är att jag inte får äta frukost innan. Fattar du hur hungrig jag är då?!

Apropå hungrig så har jag hittat ett ställe där det doftar underbart och där det kan finnas lite att smaska på. Jag hittade det tidigare idag, när husse och matte var med och vi tog en promenad borta på grannens mark där han plogat. Då blev det inget smaskande. Men när det blivit mörkt ute ville jag ut. Matte satte på mig selen som lyser och släppte ut mig. Gissa vart jag stack?

Det hela slutade med att matte kom och hämtade mig, satte på koppel och var inte jätteglad just då. Det berodde mest på att jag inte hörsammat inkallningssignalen som hon blåst och inte heller lyssnat när hon ropat på mig. Inte ens när hon var tre meter ifrån mig. Men vet du vad? Vi hundar har en muskel i våra öron som gör att vi kan utestänga vissa ljud. En dammsugare, till exempel. Eller en matte som ropar…