Trattskalle - igen!
En morgon då Bonus och jag skulle ta vårt morgondopp, gjorde vi en fruktansvärd upptäckt! Någon hade lagt skräp i poolen! Inga små saker heller. Vi ropade genast på husse och matte.
Det visade sig att det var husse som lagt stora frigolitskivor på vattnet så att värmen bevarades och poolskyddet inte låg direkt på vattenytan. Kunde väl inte vi veta.
Jag hann inte bada så många dagar innan husse en morgon tog med mig till djursjukhuset och LÄMNADE mig där. Oförlåtligt!
Där rakades mitt ena bakben och lite på ett framben. Sprutor fick jag också. Sen sov jag och när jag vaknade hade jag förvandlats till en trattskalle igen. Och någon hade sytt i mitt ben! Utan att be om lov.
När husse och matte kom och hämtade mig på kvällen var jag riktigt sur, men ville hem så jag fick ju finna mig i att åka med dem. Hela den kvällen surade jag och låg vänd från dem. Fast när matte var snäll och bäddade både mjukt och varmt åt mig, la jag mig där.
Nästa dag hade jag glömt att jag var sur, så jag lekte knähund och gosade med matte en lång stund. Så länge att hon nästan inte fick något gjort resten av den dagen.
Nu har jag vant mig vid tratten och bryr mig inte så mycket om den längre. Men det är tråkigt att jag inte får vara med och leka nu. Inte springa efter bollen eller frisbeen och inte heller bada. Fast det är ju inte trattens fel. Men det var riktigt surt när min lilla kompis Ludvig, han som säger farmor till matte, kom hit. Då fick Bonus bada med honom men inte jag. Jag fick gå med koppel så att jag inte hoppade i ändå.
Då blev jag faktiskt lite deppig och låg en lång stund i soffan och tyckte ganska synd om mig själv, fast matte hade befriat mig från tratten en stund.
Nu har jag deppat klart och hoppas bara på att jag snart blir av med tratten så att även jag får leka och bada så som Bonus gör nu.
