Orättvisor
Nu har vi varit på djursjukhuset igen och det fick mig att reflektera lite över hur orättvist livet kan vara ibland. Stackars Bonus blev sövd och opererad i rumpan och sen... lampskärm!
Stackars honom. Han fick inte plats i bilburen med tratten, så den nyopererade rumpan hängde ut. Det blev till att åka i baksätet för hans del.
Igår gjorde matte illa sin fot när hon skulle leta rätt på mig när jag tagit en liten kvällspromenad. Och idag kan hon nästan inte gå.
Tror du att hon har en tratt? Nä, just det! Bonus ska ha, men inte matte. Det är väl orättvist?!
Nu måste jag ju medge att hon är ganska snäll mot Bonus och tar av honom tratten, när han ligger och sover eller bara ligger och kopplar av.
Jag är också snäll, för han får vara med mig i min stora finka och låna min soffa.
Men tillbaka till gårdagen, då matte trampade fel och gjorde illa foten. Jag var, som sagt, på en liten kvällspromenad och hade valt kohagen, eftersom kossorna har flyttat in där nu.
Tänkte att jag kanske kunde hitta något spännande där. Så fick jag syn på en ganska färsk, brun sörja och bestämde mig för att göra mig fin. Jag har ju sett hur husse och matte smörjer in sig innan de går ut i solen och då kan ju jag testa att smörja in mig innan jag ska sova. Inget konstigt med det.
Men husse blev inte alls glad. Jag åkte raka spåret in i duschen!
Ännu en orättvisa alltså! Husse och matte får smörja in sig, men inte jag.
Förra gången berättade jag om den nya leksaken jag fått av matte. Den blev genast min favorit och jag har haft den med mig nästan överallt. Men så en dag hade den bara ett ben!
Det andra låg på golvet tillsammans med en stor hög med vit vadd. Så konstigt! Undrar hur det gått till... Och det är väl orättvist om något - att jag har fyra ben och min leksak bara ett!
