Milo

Samma kväll som matte kom till torpet somnade jag mycket nöjd och belåten i soffan medan husse och matte åt ost och kex. Ja, du läste rätt - de åt och jag sov. Det tar på krafterna att vara på torpet!
 
Nästa dag, som var igår, hjälpte jag matte att plantera blommor. Vi grävde i jorden tillsammans, tills matte sa åt mig att låta bli för att jag grävde på fel ställen, och sen tog jag hand om krukorna som blommorna suttit i. Krukor är väldigt bra leksaker!
 
Sen blev det spännande! Vi fick besök av Milo! Det är en hund som jag träffade i somras när jag var väldigt liten. Då tyckte jag att han var läskig och sprang iväg så fort han tittade på mig. Men nu var vi nästan lika stora så nu tyckte jag att vi kunde leka! Det tyckte inte Milo. Men jag gav mig inte. Det var något speciellt med Milo. Han luktade inte som killar gör. Men inte heller som tjejer... Bara väldigt spännande. Tyvärr tyckte inte han att jag var särskilt spännande och det gjorde mig både upprörd och förvirrad. 
 
När Milo gick hem var jag helt färdig och slocknade direkt. Det var som om batterierna plötsligt tog slut. 
 
I morse hittade husse en låda med saker vi hade med oss till torpet när jag var väldigt liten och vi bodde ganska mycket på torpet. I den lådan låg min första spårsele. Den passar inte längre. Duger inte ens till halsband. 
 
Innan vi åkte från torpet idag, fick jag träna lite sök med dummies och så ville matte testa om jag kunde bära en and och ge den till husse.  Jag kan absolut bära på en and, det vet hon ju. Men ge den till husse??! Eller henne? Varför då?! Det är ju mycket roligare att slita fjädrarna av fågeln - det gick hyfsat bra även idag, fast matte hade lagt den i en nylonstrumpa. Då suckade matte djupt, tittade på husse och skakade på huvudet. Som om det skulle vara ett problem! 
Det blev en promenad istället innan vi började den tre timmar långa resan hem igen. 
 
Nu har vi varit hemma ett bra tag, ätit och tagit en lång promenad längs vattnet. Matte har packat en väska, så det betyder nog att hon ska åka någonstans igen och lämna husse och mig själva ett par dagar en gång till. Fast det gör inget. Vi vet ju att hon kommer tillbaka!


Kommentarer
Postat av: Anonym

Så underbart! Vi längtar till vår stuga nu/ Phernilla, Rotella, Merlot och Segra

2016-05-29 @ 21:31:52
Postat av: Eva H

Tänk att du nästan var mindre än din egen hals :D Ibland tycker jag faktiskt ni växer lite onödigt fort alltså!
Det där med anden tror jag nog att ni blir överens om så småningom. (Faktiskt tror jag att du blir överens med mattens idé då....) Jag har ju varit extra koppelhållare åt 2 (numer) tanter av samma ras som du så jag vet att ni är kloka typer som klarar det mesta ;)
(Allydoors Penny Alheena o Allydoors Utility Cheerful om din matte är nyfiken. Båda "har låtit tala om sig" en del faktiskt.

2016-05-30 @ 09:56:38
URL: http://fyrfotingar.blogspot.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Om

Min profilbild




RSS 2.0