Här var det glatt
Halt, menar jag förstås. Överallt ser det ut så här på marken och det är lätt att alla ben går åt varsitt håll. Husse och matte har skor med piggar som gör att de försiktigt kan ta sig fram utan att ramla. De vaggar fram som två ankor och det ser ganska kul ut.
Det tråkiga är att det inte blir mycket träning gjord på grund av halkan, så när matte tog med sig dummies på morgonpromenaden, blev jag överlycklig och skällde oavbrutet.
Vi lyckades hitta ett ställe där det var mer gräs än is och där fick vi göra ett stort sök. Härligt, men inte särskilt enkelt.
Den dagen slocknade jag fort efter maten bredvid matte i soffan.
Måste erkänna att jag gjort en dum sak också. En morgon var jag nere i köket själv och letade efter något att äta. I köket fanns inget, men på kontoret fanns en liten sak som jag tog ett smakprov av. Fy, så salt det var! Den lämnade jag kvar på skrivbordet, men glömde plocka upp smulorna från golvet.
Sen kom matte… VAD har du gjort, frågade hon med en röst som inte lät så trevlig. Jag hade knaprat på julklappen som matte fått av Theo och som han gjort nästan själv! Snacka om dålig stämning till frukost!
Jag ska ärligt medge att jag skämdes lite och dessutom var jag störd över att det inte ens varit gott, så jag hade inte missat något om jag låtit bli att smaka. Som tur är har jag ingen långsint matte.
Idag har jag hjälpt husse. Han har hängt en ny apparat, som är lite spännande, bak på traktorn. I den stoppar han och matte små träd i ena änden och i den andra sprutar det ut små, små träbitar, som jag har försökt fånga åt husse.
Utan större framgång, fast vi har kul ändå. Mest jag, om jag ska vara ärlig.
