En perfekt patient
Nu, när jag fyllt sju år, tyckte husse och matte att det var dags för en hälsokontroll för mig. Sagt och gjort. Vi åkte till den studentdrivna kliniken på SLU för en undersökning gjord av en nästan färdigutbildad veterinär och en som snart är färdig djurskötare. Där klämdes det och kändes på mig, lyssnades på lungor och hjärta och togs blodprov. Allt verkade bra. De tackade för att de fått undersöka mig, som de ansåg vara en perfekt patient och gärna ville ha som undervisningshund.
Sen åkte vi hem.
Väl hemma ringde den nästan färdiga veterinären och berättade att mina blodprover inte var bra. Därför ska jag tillbaka till SLU för en utredning, men jag tror det blir bra. Jag är ju pigg och glad, gillar att jobba, äta och leka.
I veckan fick vi besök av en liten sötnos som matte säger är en cockerspaniel. Tyvärr fick hon bara träffa husse och matte, istället för att leka med mig. Husse hjälpte henne med att slipa klorna.
Sen har min lilla kompis Theo fyllt år och vi har varit där med paket. De ville Theo öppna själv. Annars hade jag gärna hjälpt till.
En sak funderar jag på: hur kan husse och matte veta när jag tjuvsmakat på filmjölken i husses tallrik? Vet du, får du gärna berätta!
